Rättegång

Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Hur slipper man undan en konkurs?

Finns det alternativ till en konkurs, och hur lyckas man i så fall med att få till ett sådant alternativ? Svaret är att ja, det går att undvika en konkurs, men att kalla det för att ”slippa undan” är egentligen missvisande. Det krävs både hårt jobb och uppoffringar för att undvika en konkurs, om det har gått så långt att man låtit företaget hamna på obestånd. Är man dock i en sits där affärerna går dåligt och man oroar sig över att framtiden ser mörk ut, kan man genom att anlita en duktig advokat få hjälp att hamna på fötter igen, och slippa större problem i framtiden, med en konkurs som slutstation.

Vad innebär egentligen en konkurs?

När ett företag har skulder som det inte klarar av att betala, heter det att företaget är på obestånd, eller att det är insolvent. Det är två begrepp som betyder samma sak; att företaget inte har tillräckliga inkomster, och inte heller ser ut att kunna skaffa det inom en överskådlig framtid. Den som är skyldig pengar kallas gäldenär, och de som man som gäldenär är skyldig pengar kallas borgenärer. Borgenärerna kan vara underleverantörer som man anlitat, eller företag som sålt material till en. Det kan också vara anställda som inte fått sin lön. Ju längre tid det går innan borgenärerna får betalt, desto mer ängsliga blir de vanligtvis, och det brukar inte dröja länge innan någon av dem, eller alla tillsammans begär företaget i konkurs.

Tingsrätten beslutar om konkurser

Det är till tingsrätten man ställer en ansökan om konkurs, antingen som borgenär eller gäldenär. Det vanliga förfarandet om rätten beslutar om konkurs är att man tillser en konkursförvaltare, som får till uppgift att sälja företagets tillgångar och fördela vinsten mellan borgenärerna. En konkurs är alltså borgenärernas sätt att få tillbaka pengar. Att få tillbaka alla pengar som gäldenären är skyldig går vanligtvis inte, utan det som finns delas upp, efter att konkursförvaltaren själv fått betalt.

Anställda på ett företag ersätts vanligen av den statliga lönegarantin, och hör alltså egentligen inte till borgenärerna. De har rätt att få ut lika mycket pengar som de skulle ha fått om arbetsgivaren kunnat betala ut lön. Dock blir de vanligen avskedade av konkursförvaltaren samma dag som konkursen inleds, och har inte rätt till mer ersättning än under uppsägningstiden, vanligtvis tre månader, plus eventuell retroaktiv lön som inte betalats ut.

En advokat kan hjälpa till med företagsrekonstruktion

Ett alternativ till konkurs, en sista utväg om man så vill, är en företagsrekonstruktion. OM man fått en begäran om konkurs inlämnad mot sig, kan man be tingsrätten om att företaget får genomgå en rekonstruktion. Denna möjlighet har funnits sedan mitten av nittiotalet i Sverige och är numera en väl etablerad metod. Många advokater med inriktning på affärsrätt specialiserar sig på företagsrekonstruktioner, även de som kallar sig konkursadvokater.

En företagsrekonstruktion innebär i korthet att advokaten går in som rekonstruktör i företaget och tar över beslutanderätten kring ekonomin. Advokaten hjälper till med att hitta metoder för omorganisering, och dessutom försöker kan få till det som huvudsyftet med rekonstruktionen: att få borgenärerna att acceptera en nedskrivning av skulderna, ett så kallat ackord. Det kan röra sig om ganska stora nedskrivningar, dock som lägst 25% av skulden. För en borgenär kan det dock vara bäst att acceptera ett ackord, eftersom en konkurs kanske kan leda till att man inte får någonting överhuvudtaget.

Läs mer på sajten https://www.konkursen.nu.

1 mar 2019