Rättegång

Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Vad är arvsrätt egentligen?

Ordet arvsrätt använder man som en samlad beteckning på vilka som har rätt att ärva från kvarlåtenskapen efter en avliden person och reglerar alltså – om inget testamente är skrivet – vilka som får ta del av dödsboet i fråga. Först och främst handlar det här om i vilken orning kvarlåtenskapen ska fördelas och här ser man att äkta makar, barn och syskon står först i kön enligt arvsrätt men att även kusiner och annat har rätt att ärva en del. Om testamente finns skrivet så ändrar dock detta förutsättningarna lite och detta är också enkälla till konflikt som man sett i åtaliga filmer eller läst i böcker genom åren.

Det kan alltså här handla om hur en person plötsligt finns inskrivet i ett testamente – exempelvis en städerska eller en sköterska – trots att denna person bara känt den nyligen avlidne i några månader och då hävdar sin rätt till arvet. Här måste då en domstol kopplas in för att reda ut om testamentet är giltigt eller om man ska följa den rådande arvsrätt som finns i Sverige eller i det land där detta drama utspelar sig.

Detta med arvsrätt är alltså således en sak som kittlat fantasin hos många författare och manusskribenter genom åren och kommer så att fortsätta vara även i framtiden. Dock så ska man här veta att det inte enbart – tyvärr får man här tillägga – handlar om fiktion då det kommer till arvsrätt utan att detta är något som plågat många familjer och personer genom åren även i det vanliga livet och ett exempel som just nu är uppe på tapeten handlar om författaren Stieg Larsson.

Arvsrätt går före moral

Denne Stieg – känd för böckerna om Lisbeth Sahlander – dog ju alldeles för ung och inna dessa böcker slagit igenom på allvar och blivit denna sensation på den litterära himlen som de i dagsläget är. Detta innebar att Stieg själv inte fick uppleva vare sig sin berömmelse eller ta del av de pengar som började strömma in. Då Stieg var sambo med en kvinna – Eva Gabrielsson- så tyckte hon att hon var den rättmätiga arvingen till deras kvarlåtenskap men Sveriges arvsrätt visade något helt annat. Denna arvsrätt pekade nämligen istället ut Stiegs bror samt far som de rättmätiga arvingarna och detta trots alltså att Eva och Stieg levt med varandra i över 20 år och att hon således borde ta hand om pengar och annat.

Här fick alltså – på grund av att det inte fanns något testemente där hennes namn var skrivet – brodern och fadern ta hand om pengarna och om detta har man kunnat läsa spaltmeter om i tidningar världen över. Vem hade då rätt i denna infekterade fråga?

Ja, enligt den moraliska kompassen så kanske man kan anse att Eva Gabrielsson borde ha haft rätten till pengarna men följer man den arvsrätt som finns så är det utan tvekan så att brodern och fadern till Stieg Larsson hade rätt att ärva. Detta kan man alltså tycka vad som helst om – men det är ett konkret exempel på hur Sveriges arvsrätt kan te sig.

Läs mer på http://www.arvsrätt.nu/.

17 sep 2017