Rättegång

Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Kärande och målsägande – vem är vem i rätten?

Besöker du en rättssal för första gången så kommer du att störa på en massa ord som du kanske aldrig hört tidigare. Som åskådare så kan det av den anledningen vara svårt att följa med och avgöra vem som ska säga vad, vem som blir tilltalad och av vem denne blir det. Kort och gott; den ordlista man använder sig av inom juridiken skiljer sig markant åt från det vokabulär som folk i gemen och ute i vardagslivet använder sig av och vi tänkte därför sammanställa en ordlista där vi förklarar de vanligast förekommande ord och titlar som används i vårt svenska rättsväsende. Den ser ut som följer:

Kärande: väcker du åtal mot någon i ett civilrättsligt mål så är du kärande. Ordet kommer från att kära; något som inte har något med kärlek att göra utan som i begynnelsen betyder att man klagar.

Målsägande: Om du utsätts för ett brott och det hela leder till åtal och en förhandling i Tingsrätten så är du målsägande. Målsägande är du således inom brottmål.

Nämndemän: I Tingsrätten sitter nämndemän – ofta tre stycken till antalet – och de har som uppgift att hjälpa den ordinarie juristdomaren att tillämpa rättsreglerna i respektive mål. En nämndeman är en lekman och behöver ingen inte vara jurist – denne utses av kommunnämnden och en viktig del i varje nämndemans arbete är att domen ska syfta till allmänhetens allmänna rättsuppfattning.

Protokollförare: en protokollförarare är allt som oftast en jurist anställd vid domstolen och dennes uppgift ligger i att skriva ner det som händer under en rättegång.

Tilltalad: den tilltalade är den person som misstänks ha begått brottet och som således är den som är ställd inför rätta.

Försvarsadvokat: det är den person som försvarar den misstänkte och den som för dennes talan samt värnar dennes intressen.

Åklagare: en åklagare leder dels – tillsammans med polisen – den viktiga förundersökningen som ligger till grund till om det överhuvudtaget blir ett åtal. I rätten så är det åklagaren som försöker bevisa den misstänktes skuld och detta ska vara utom rimliga tvivel. En åklagare är anställd av staten.

Åhörare: de flesta rättegångar i Sverige är offentliga; något som innebär att man kan besöka en sådan för att på nära håll se hur antingen en sådana går till (skolklasser brukar ibland närvara) eller för att följa en bekant som kanske står inför rätta eller som är målsägande i fallet. Är man åhörare så gäller vanligt hyfs; inga mobiler, inte filma, inte störa på något sätt, inte äta mat och inte ha på sig mössa.

Sakkunnig: en expert inom ett specifikt område som ibland kallas in för exempelvis bevisning. Det kan här handla om en psykolog eller en någon typ av läkare.