Rättegång

Din guide till rättegångar!

Hur går det till i en rättegång? Processen - gällande brottmål och tvister mellan indvider - från en polisanmälan till tingsrätt eventuellt hovrätt och i vissa fall högsta domstolen beskrivs här. Tvister mellan privatpersoner och myndighet avgörs i stället i Förvaltningsrätten för att kunna överklagas till Kammarrätten och eventuellt högsta domstolen.

Tvistemål – hur betalas ett sådant?

Det är inte ovanligt att man går igenom ett helt liv utan några större konflikter som måste avgöras i domstol. Det är något som de flesta av oss kommer att kunna föra in i våra bokslut. Därmed dock inte sagt att man på något sätt är på den säkra sidan och att man aldrig riskerar att hamna i rätten.

Många förknippar nämligen det senare med att en kriminell handling skett och att man således A) antingen måste ha gjort något brottsligt eller B) blivit utsatt för ett brott av något slag för att hamna i exempelvis Tingsrätten. Så är inte fallet. Det finns nämligen tvister som även de ibland måste avgöras i rätten och vi kan här nämna några av de vanliga för att ge en bättre bild av vad vi menar:

  • Familjetvister: här kan vi nämna en tvist om exempelvis ett arv, en tvist i samband med en skilsmässa eller en tvist om vem som ska ha vårdnaden av barnen.
  • Ekonomiska tvister: du köer exempelvis en vara på nätet av en privatperson, du betalar och får inte det du köpt levererat hem till dig. Ett annat exempel är att du lånar ut pengar – en större summa – till en god vän som, så att säga, skriver av skulden och vägrar betala tillbaka pengarna.
  • Tvist mot en myndighet: Du gör illa dig på jobbet och vill ha ersättning för denna skada, något som Försäkringskassan vägrar att ge dig och där du inleder en tvist för att avgöra kring huruvida du har rätt till sådan. En annan vanlig konflikt handlar om skatt och där man som privatperson anser sig ha fått ett felaktigt skattebesked och där en tvist inleds mot Skatteverket. En tvist mellan en person och en myndighet prövas alltid i Förvaltningsrätten; de två tidigare prövas i Tingsrätten. En viktigt skillnad.

 

Många ställer sig frågan kring hur man ska finansiera en tvist och hur man ska ha råd med att anlita exempelvis en advokat eller en jurist. Här har vi i Sverige två stycken alternativ. Det vanligaste innebär att man använder sin hemförsäkring där det så kallade rättsskyddet ingår. Det innebär att man får 80% av kostnaden täcks; arvode för advokaten, utgifter för denne, eventuell utredning (som ska vara beställd av advokaten) samt bevisning i rätten. Man betalar således tjugo procent i självrisk.

Viktigt dock – och något som vi uppmanar alla att se över – är att försäkringsbolag skiljer sig åt gällande vad som ingår i rättsskyddet. Det här kan konkret innebära att du vid en tvist uptcäker att ditt rättsskydd har ett maxtak som ligger på 75.000 kronor – detta medan exempelvis en kamrat till dig, av sitt försäkringsbolag och vid en tidigare tvist, hade ett maxtak på hela 200.000 kronor. Det kan göra en stor skillnad i slutändan och därför så bör man se över vad som gäller. En annan viktig del gäller tiden och här brukar rättsskyddet gälla för de personer som haft en hemförsäkring i två år – utan uppehåll. Vilket/vilka försäkringsbolag man haft spelar dock ingen roll (något som möjliggör ett byte).

Det andra alternativet innebär att man täcker kostnaden för advokaten med hjälp av allmänna medel och genom så kallad rättshjälp. Rättshjälp tillfaller de som dels saknar hemförsäkring och dels de som saknar ekonomiska förutsättningar i övrigt (något som ofta hänger ihop). Ungefär 95% av de som befinner sig i en tvist har rättsskyddet bakom sig och det ger en fingervisning om hur pass ovanligt rättshjälp ändå är.

Vi ska dock bena ut lite kring detta och vi kan börja med att säga att det årliga  ekonomiska underlaget spelar en stor roll i bedömningen kring om man har rätt till rättshjälp. Övergår det (man räknar inkomst minus försörjningsbörda, förmögenhet minus skulder ) 260.000 kronor /årligen så blir man allt som ofta inte beviljad rättshjälp. Vad tvisten handlar om och värdet av denna (exempelvis ett föremål) tas också med i bedömningen och skulle den förväntade kostnaden för rättshjälp bedömas som högre så kommer ansökan att avslås.

En ansökan som för övrigt föregås av juridisk rådgivning hos en advokat eller en jurist och där man betalar en fast (lägre än normalt) taxa för maximalt två timmar varpå advokaten går igenom ärendet. Skulle denne göra en bedömning att ärendet är värt att ta vidare så skickas en ansökan om rättshjälp in. Viktigt att poängtera gällande juridisk rådgivning: man måste säga att det gäller sådan innan man bokar in en tid.

Avslutningsvis så ska vi säga att rättsskydd/rättshjälp inte gäller för brottmål utan för tvister. Skulle du av någon anledning bli misstänkt för ett brott så kommer du att förordnas en offentlig försvarare som betalas av allmänna medel.