Anlita en specialiserad LVU advokat

23 Sep 2017

Att ett barn upplever en kärleksfull, trygg och varm hemmiljö där mat finns på bordet, där rena – och hela – kläder finns och där utvecklingen kan ske i normal takt är inte bara önskvärt – det regleras i lag. LVU – en förkortning av Lag med särskilda bestämmelser av Vård av Unga – är en lag som reglerar omhändertagande av barn. Det vill säga: upptäcker man att ett barn på något sätt far illa i hemmet – misshandlas antingen fysiskt eller psykiskt, att det begås övergrepp sexuellt eller att föräldrarna exempelvis har drog- eller andra missbruksproblem – så kan Socialnämnden ingripa och placera barnet i en annan miljö. Detta gäller även om barnet i fråga begår kriminella handlingar eller börjat missbruka någon typ av substans.

Viktigt att poängtera i detta är att LVU är en tvångslag; det innebär att någon av föräldrarna eller barnet i fråga motsätter sig en omplacering och att man således går emot dennes vilja. Det första som sker är nämligen att man försöker nå en lösning på frivillig väg – det vill säga att föräldrarna själva ser problemen och ser till att barnet hamnar i bättre händer.

Fungerar inte det – något som inte är ovanligt; ja, då använder man sig av LVU. LVU finns där – och det kan inte nog poängteras – för barnens bästa. Far ett barn illa – ja, då kan inte en massa byråkratiska kvarnar sakteliga mala – nej, då måste det hända något direkt. Därför går LVU snabbt och enligt följande schema:

• Barnet hämtas och placeras i ett jourhem samma dag som beslutet om LVU tagits.
• Inom en vecka så ansöker Socialtjänsten om att beslutet ska faststå; detta görs hos Förvaltningsrätten.
• Domstolen beslutar om tvångsomhändertagandet ska kvarstå; detta efter en förhandling. Skulle beslutet stå fast så placeras barnet normalt i ett familjehem/fosterfamilj.
• Socialnämnden omprövar sitt beslut var sjätte månad. Beslutet kan i vissa fall överklagas till domstol.

Så ser gängse väg ut då det gäller LVU och i grunden så är denna tvångslag väldigt sund. Men – det finns alltid ett men – vad händer då man har fel? I så snabba beslut som sker inom LVU så sker misstag; utredningar och utvärderingar har visat brister i många beslut. Brister som främst syns i att omhändertaganden enligt LVU nästan uteslutande grundar sig på den utredning som socialtjänsten gjort gällande barnets hemförhållanden och där även många brister kommit fram gällande de hem där barnen sedermera placeras.

En LVU advokat ger er stöd

För att få rätt – och kunna påvisa sådana eventuella brister i en utredning – så krävs en LVU advokat. LVU advokat är – till skillnad mot en vanlig advokat – specialiserad på just detta svåra område och det är någonting som verkligen behövs. Risken finns att man som förälder – eller barn – känner sig överkörd; att man är dömd på förhand och på godtyckliga grunder där man inte fått komma till tals.

En LVU advokat behövs av den enkla anledningen att denne kan se till att dels vända på varenda sten i utredningen och dels också fungera som ett stöd genom en den känslomässiga storm denna process innebär. Även vid överklagande så behöver man en LVU advokat. Du och din partner kanske har fått den hjälp ni behöver för att åter kunna uppfostra ert barn – barnet har kanske kommit bort från sina gamla, destruktiva vanor? Låt en LVU advokat visa detta för rätten och för Socialnämnden.

Kommentera →

Vad är arvsrätt egentligen?

17 Sep 2017

Ordet arvsrätt använder man som en samlad beteckning på vilka som har rätt att ärva från kvarlåtenskapen efter en avliden person och reglerar alltså – om inget testamente är skrivet – vilka som får ta del av dödsboet i fråga. Först och främst handlar det här om i vilken orning kvarlåtenskapen ska fördelas och här ser man att äkta makar, barn och syskon står först i kön enligt arvsrätt men att även kusiner och annat har rätt att ärva en del. Om testamente finns skrivet så ändrar dock detta förutsättningarna lite och detta är också enkälla till konflikt som man sett i åtaliga filmer eller läst i böcker genom åren.

Det kan alltså här handla om hur en person plötsligt finns inskrivet i ett testamente – exempelvis en städerska eller en sköterska – trots att denna person bara känt den nyligen avlidne i några månader och då hävdar sin rätt till arvet. Här måste då en domstol kopplas in för att reda ut om testamentet är giltigt eller om man ska följa den rådande arvsrätt som finns i Sverige eller i det land där detta drama utspelar sig.

Detta med arvsrätt är alltså således en sak som kittlat fantasin hos många författare och manusskribenter genom åren och kommer så att fortsätta vara även i framtiden. Dock så ska man här veta att det inte enbart – tyvärr får man här tillägga – handlar om fiktion då det kommer till arvsrätt utan att detta är något som plågat många familjer och personer genom åren även i det vanliga livet och ett exempel som just nu är uppe på tapeten handlar om författaren Stieg Larsson.

Arvsrätt går före moral

Denne Stieg – känd för böckerna om Lisbeth Sahlander – dog ju alldeles för ung och inna dessa böcker slagit igenom på allvar och blivit denna sensation på den litterära himlen som de i dagsläget är. Detta innebar att Stieg själv inte fick uppleva vare sig sin berömmelse eller ta del av de pengar som började strömma in. Då Stieg var sambo med en kvinna – Eva Gabrielsson- så tyckte hon att hon var den rättmätiga arvingen till deras kvarlåtenskap men Sveriges arvsrätt visade något helt annat. Denna arvsrätt pekade nämligen istället ut Stiegs bror samt far som de rättmätiga arvingarna och detta trots alltså att Eva och Stieg levt med varandra i över 20 år och att hon således borde ta hand om pengar och annat.

Här fick alltså – på grund av att det inte fanns något testemente där hennes namn var skrivet – brodern och fadern ta hand om pengarna och om detta har man kunnat läsa spaltmeter om i tidningar världen över. Vem hade då rätt i denna infekterade fråga?

Ja, enligt den moraliska kompassen så kanske man kan anse att Eva Gabrielsson borde ha haft rätten till pengarna men följer man den arvsrätt som finns så är det utan tvekan så att brodern och fadern till Stieg Larsson hade rätt att ärva. Detta kan man alltså tycka vad som helst om – men det är ett konkret exempel på hur Sveriges arvsrätt kan te sig.

Läs mer på http://www.arvsrätt.nu/.

Kommentera →

Parter i en rättegång

15 Sep 2017

Hur ser det egentligen ut vid en rättegång? Och vilka parter är det påverkar till att ett visst beslut tas? När förordnas en offentlig försvarare? För att en rättegång ska kunna genomföras krävs att flera partner är med. Beroende på rättegång kan det se lite olika ut. I den här texten utgår vi från en rättegång i en tingsrätt.

De här personerna medverkar

• Målsägande. Målsägande är den person som har utsatts för, eller snarare påståtts ha utsatts för, brottet i fråga.
• Målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är den person som ger stöd till den som har utsatts för ett brott, alltså målsäganden.
• Åklagare. En åklagare är en av de mer kända parterna i en rättegång. Han eller hon arbetar på statligt uppdrag och är den som leder förundersökningen, tar ett beslut huruvida åtal ska väckas och är även den som för talan i en domstol under en rättegång.
• En advokat är den som tar tillvara på den den brottsmisstänktes intressen. Det kan vara en offentlig försvarare eller en privat försvarare, beroende på flera faktorer. Om brottet har en lägsta påföljd på sex månader i fängelse är det vanligt att en offentlig försvarare inkallas. Vid lindrigare brott är det desto vanligare med privata advokater, även om privata försvarare givetvis arbetar med svårare brott också.
• Den person som är ordförande under förhandlingen.
• Nämndemän. Nämndemän är oftast tre stycken och är något som de flesta svenska myndiga medborgare kan väljas till att bli. Syftet är att domstolens beslut ska ligga i linje med den allmänna rättsuppfattning som finns i samhället. Tillsammans med juristdomaren ska de tillämpa rättsregler i målet.
• Protokollförare. En protokollförare är inte sällan en jurist som jobbar hos domstolen. Det är hans eller hennes uppgift att föra protokoll över det som sker under förhandlingen.
• Nästan 100 000 människor vittnar i en domstol årligen. De flesta är nog bekanta med vad ett vittne gör – att berätta vad de vet om ett visst brott som de har sett. Ett vittne ska inte komma för att skydda någon eller få någon dömd till fängelse, utan ska helt enkelt göra fallet mer tydligt för domstolen.
• En sakkunnig kan kallas in för att förklara något invecklat. Det kan till exempel vara fråga om en psykolog eller en läkare.
• En tolk behövs om någon av parterna i målet inte kan svenska, eller om det finns någon med nedsatt syn eller hörsel med i rättssalen.
• Åhörare. I de flesta fall är rättegångar offentliga. Det innebär att utomstående personer kan närvara utöver de parter som vanligtvis är med (offentlig försvarare o.s.v., se ovan). Fall som ofta avgörs bakom stängda dörrar är till exempel sexualmål eller mål där minderåriga är parter.

Klicka här om du behöver råd eller kontakta en advokat.

Kommentera →

Bevisbördan ligger alltid hos åklagaren

14 Sep 2017

I alla brottmål bär åklagaren bevisbördan för samtliga straffrättsligt relevanta omständigheter.

Det betyder att det råder en presumtion, ett antagande, mot den tilltalades skuld. Det är således åklagaren som måste förebringa tillräcklig bevisning för att åtalet skall få bifall. Bevisbördan ligger helt enkelt hos åklagaren i brottmål. Absolut inte hos försvarsadvokaten.

Viktigt att inte döma oskyldiga

Grunden är att man vill undvika oriktigt fällande straffdomar, det vill säga att oskyldiga döms. Därav följer även att kravet på bevisningens styrka måste vara mycket högt. För att på ett effektivt sätt kunna beivra brott har det ansetts försvarbart att i vissa fall avvika från såväl huvudregeln om åklagarens bevisbörda som det normalt höga beviskravet i brottmål.

Genom en omvänd bevisbörda åläggs den tilltalade en skyldighet att utreda och bevisa förhållanden som rätteligen skulle styrkts av åklagaren. Dessa undantag utgörs av ett antal, mestadels lagreglerade, fall som numera anses accepterade.

Dessa är förtals-, tryckfrihets-, jakt- och vissa trafikbrott samt nåd och resning. En lättnad av åklagarens bevisbörda kan även åstadkommas med en rättstillämpning som innebär att beviskravet för vissa rekvisit sänks.

Ett lägre krav anses befogat vid bevisning av uppsåt, rekvisitmoment som uttrycks med hjälp av civilrättsliga begrepp samt ansvarsfrihetsgrunder. Däremot bör varken svårigheter att skaffa fram bevisning eller brottets grovhet påverka beviskravet.

Följer Europakonventionens exempel

Presumtionen om den anklagades oskyldighet och bestämmelsen att åklagaren bär bevisbördan följer även av Europakonventionen artikel 6. I såväl doktrin som Europadomstolens praxis har det dock gjorts gällande att det finns utrymme för nationella regler som ålägger den tilltalade viss bevisskyldighet, så länge den anklagade ges möjlighet att föra fram bevis för sin oskuld.

En tillämpning som på olika sätt underlättar åklagarens bevisbörda riskerar att påverka rättssäkerheten för den åtalade. Det betyder att en avvägning måste göras mellan två aspekter: å ena sidan en effektiv brottsbekämpning och å andra sidan upprätthållandet av en rättssäkerhet på hög nivå.

De situationer i lag och praxis som behandlats i uppsatsen visar hur det kan vara möjligt att meddela fällande domar även då det är svårt att klarlägga samtliga relevanta rättsfakta.

Kommentera →

Offentlig försvarare eller privat brottmålsadvokat?

23 Aug 2017

Om du skulle misstänkas för brott kan det vara bra att veta i vilka lägen du har rätt till en offentlig försvarare och när du själv måste bekosta en privat brottmålsadvokat.

Kort sagt så brukar en offentlig försvarare (även kallad försvarsadvokat i dagligt tal) utses om det handlar om ett allvarligt brott, alltså ett brott som har ett fängelsestraff om minst 6 månader på straffskalan. Ringa brott som endast förväntas ge böter ger i regel inte rätt till en offentlig försvarare. Här kan vi exempelvis nämna trafikbrott såsom fortkörning som ett exempel.

En offentlig försvarare ska förordnas om den som är misstänkt begär detta. Normalt sett brukar polisen fråga dig om detta när du blir anhållen eller häktad. Om detta inte görs har du själv rätt att begära detta.

En offentlig försvarare ska utses om detta behövs för att korrekt kunna utreda brottet. Detsamma gäller om det är oklart om brottet kan komma att leda till ett strängare straff än böter eller villkorlig dom. Här brukar man alltså ta det säkra för det osäkra och redan från början utse en försvarsadvokat åt den som misstänks för ett brott.

Det kan även hända att en försvarsadvokat utses av personliga skäl, till exempel för att brottets art kräver detta.

Välj alltid en offentlig försvarare om du har rätt till det

Då det är staten som står för kostnaden för en offentlig försvarare bör du alltid välja detta alternativ om du har rätt till det, förutsatt att du frikänns för brottet. Annars kommer du att få betala hela eller delar av statens kostnader för din försvarsadvokat. Du har i regel rätt att själv framlägga önskemål om offentlig försvarare, vilket betyder att du kan få samma försvarsadvokat som om du skulle ha anlitat en advokat privat.

Välj en advokat med rätt erfarenhet

Se alltid till att välja en offentlig försvarare som har erfarenhet av just brottmål. Att försvara en klient som misstänks för brott kräver ett annat arbetssätt än de uppgifter som exempelvis en affärsadvokat i regel ägnar sig åt. Om du är företagare och har en advokat som hjälper dig med avtal och affärskontakter behöver det inte betyda att denna advokat är rätt val om du skulle misstänkas för ett brott av en annan art.

Skulle brottet vara relaterat till din affärsverksamhet kan denna advokat säkerligen hjälpa din försvarsadvokat genom att tillhandahålla underlag, men själva försvarsarbetet bör du överlåta till en advokat som är van vid att delta vid rättegångar relaterade till brottmål.

Kommentera →

Svårt att vinna en vårdnadstvist i Sverige

22 Aug 2017

Om man ser till en skilsmässa där det finns barn inblandade och där föräldrarna inte kan komma överens om hur vårdnaden om dessa ska se ut så finns alltid en risk att en vårdnadstvist inleds. Det vill säga, kommer inte föräldrarna fram till en lösning om hur uppdelningen och disponering av tid för boende och pengar ska se ut så stämmer den ene föräldern den andre och ansöker om ensam vårdnad. Det man kan säga gällande en vårdnadstvist är att en sådan generellt sett är svår att vinna och detta på grund av att Sverige har som utgångspunkt att delad och gemensam vårdnad alltid är att föredra framför en ensam sådan.

 Det är också därför som man alltid försöker lösa en vårdnadstvist innan det går så långt som till Tingsrätten och varje kommun i Sverige är också – enligt lag – tvungna att erbjuda föräldrar i en vårdnadstvist hjälp i form av ett så kallat samarbetssamtal. Ett samarbetssamtal innebär att föräldrarna tillsammans med sina respektive ombud och professionell hjälp från kommunen vid några tillfällen får sätta sig ned och samtala för att försöka nå en lösning. Detta brukar också i många fall fungera – många föräldrar som befinner sig i en vårdnadstvist brukar nämligen efter ett samarbetssamtal inse att en lösning trots allt går att nå och att man i många fall kan kompromissa till dess att båda parter är nöjda med situationen. Att barnen exempelvis bor varannan helg hos pappa för att spendera den resterande delen i mammans bostad är ett exempel på hur en sådan lösning kan se ut.

I vissa fall – och detta är viktigt – så måste en vårdnadstvist äga rum och en ensam vårdnad måste tilldömas den ena föräldern och här gäller det att man kontaktar ett juridisk ombud som verkligen vet vad som krävs för att vinna en sådan. Om det exempelvis finns misstanke om incest, om pedofili eller om partnern är våldsam i hemmet, lider av allvarliga psykiska sjukdomar eller missbrukar narkotika så finns det inga andra utvägar än att inleda en vårdnadstvist. Här ska man dock veta att det även vid så uppenbara skäl ändå kan vara svårt att vinna och bli tilldömd ensam vårdnad. Med ett skickligt och erfaret ombud så har man dock en betydligt bättre chans.

Hitta rätt ombud att biträda dig

Många personer tror att en vårdnadstvist är en dyr historia och då dessutom de dessutom är svåra att vinna så anser man det inte vara värt att inleda en sådan. Gällande kostnaden så är detta något som i många fall brukar täckas  - till cirka 80% - av sin hemförsäkring och av den anledningen blir det inte så dyrt. Finns det risk för att barnen far illa – som i exemplen ovan – ja, då ska heller inte kostnaden vara en faktor i en vårdnadstvist; i sådana fall brukar man dessutom kunna ansöka om rättshjälp. Där måste helt enkelt en lösning hittas snabbt.

 Mer information om hur en vårdnadstvist går till finns på denna sida: http://www.vårdnadstvistt.se.

Kommentera →

Skilsmässa med barn inblandade

21 Aug 2017

Att skilja sig innebär ofta en väldigt stor känslomässig prövning för båda parter. Man inser – av någon anledning – att man inte passar tillsammans med den som person trott varit sin livskamrat och dessutom så tvingas man ge upp ett helt liv som man skaffat tillsammans med denne. Det vill säga; man måste ordna med rent praktiska detaljer mitt i denna känslomässiga storm och detta i form av att komma överens om att sälja hus, bil och annat bohag som man köpt tillsammans.

Det här påverkas ännu mer om det dessutom finns barn inblandade, då måste ytterligare saker lösas. Exempelvis – vart skall barnen bo, i vilken form och hur ska man lösa ekonomin i framtiden för att försörja dem. Dessutom så måste man också ta en stor hänsyn till den känslomässiga påfrestningen för barnen också – detta då det alltid är dem som tar mest skada då föräldrar skiljer sig. Det här brukar i de allra flesta fall innebära att föräldrarna fortsätter precis som tidigare och har en delad vårdnad om sina barn – det enda som skiljer är att dessa bor i två olika bostäder istället för en gemensam.

Hur man sedan lägger upp det får man på egen hand bestämma och det kan innebära att barnen bor en vecka hos den ena medan den andra veckan spenderas hos den andra och så vidare. Delad vårdnad – även efter en skilsmässa – är också den vårdnadsform som Sveriges domstolar förespråkar och man gör detta helt med barnen i åtanke. Regelbunden kontakt med båda föräldrarna är – helt enkelt – att föredra framför den andra lösningen som kallas ensam vårdnad.

Tyvärr så är det så att inte alla skilsmässor slutar lika lyckligt – vi säger lyckligt med tanke på omständigheterna – och där den ena föräldern anser att hen ska ha ensam vårdnad snarare än att den delas på det sätt som den tidigare gjort.

Vårdnadstvist för ensam vårdnad

Innan vi går in på detaljer kring detta så ska vi tillägga att ensam vårdnad i vissa fall är ett absolut måste. Om den ena föräldern är pedofil, lider av grava missbruksproblem, hänger sig åt grov kriminalitet, är våldsam mot barnen eller gjort någon incestuöst – ja, då ska ensam vårdnad vara den enda lösningen och alternativet. Har man gjort- eller lider av något dessa saker så ska man heller inte sköta vårdnaden om sina barn.

Med detta sagt så fortsätter vi om ensam vårdnad där inget brott föreligger och hur en ansökan om en sådan görs. Det som sker här är att exempelvis mamman anser att pappan är olämplig som förälder och hon skickar på grund av detta in en stämning till Familjerätten. Motsätter sig pappan detta – något som oftast sker – så har en vårdnadstvist tagit sin början. Den här tvisten kommer därefter att lösas genom två scenarion.

Först så kommer kommunen där de bor att erbjuda ett så kallat samarbetssamtal där de både parterna – tillsammans med kunniga människor från Socialtjänsten – får försöka lösa problemet som uppstått.

Nummer två är att det hela går till Tingsrätten och där en domare får fatta beslut om huruvida ensam vårdnad eller en delad sådan är att föredra. Det man kan säga här är att det i de flesta fall – där inget kriminellt ligger bakom stämningen – slutar så att delad vårdnad utdöms. Ensam vårdnad ges bara i nödfall och detta helt med barnen i åtanke. Läs mer om ensamvårdnad på http://www.ensamvårdnad.net/.

Kommentera →

Rätt hjälp vid narkotikabrott

21 Jul 2017

Diskussionen kring narkotika har varit förekommande i väldigt många år och varje sida har dels poänger och dels så är de i många fall rent oresonliga i sin övertygelse. Det vill säga: för en motståndare till narkotika finns sällan några gråzoner, allt är svart eller vitt och alla droger är en potentiell livsfara. För en liberal människa ska allt tillåtas och varje individ ska på egen hand kunna avgör vad som ska stoppas in i sin egen kropp och där staten inte ska ha mer än nödvändigt att säga till om.

Detta kan i många fall vara extremt tröttsamt och frågar man istället gemene man – vanliga människor på gatan – om vad de anser om narkotika så kommer en generell uppfattning att vara följande: man gör skillnad.

Kort och gott – en vanlig person kan se skillnad på marijuana och heroin, han kan se skillnad på eget bruk och langning och han kan framförallt se en skillnad på att det finns olika typer av narkotikabrott att ta hänsyn till. Allt är inte svart eller vitt gällande narkotika och utan tvekan så finns det skillnad mellan olika droger och i vilket syfte de används; något som vår svenska lagbok också tar stor hänsyn till.

Kort sagt; ett narkotikabrott som skett i syfte att tjäna pengar – odla, framställa och tillverka en drog i syfte att sälja denna kommer att ge ett högre straff än vad fallet är om du blir tagen på Stureplan med lite kokain i fickan. Utan här att trivialisera kring just drogen kokain.

Dock så kan man gällande narkotikabrott se en gemensam nämnare i samband med att de går upp i domstol och denna enligt följande: en erfaren advokat ger ofta ett lindrigare straff.

Lindrigare straff med rätt advokat

Kort och gott – oavsett om ditt narkotikabrott är ringa och du riskerar böter eller om du gjort dig skyldig till ett grovt narkotikabrott och riskerar ett långt fängelsestraff så kommer du – naturligtvis – att vilja få lägsta möjliga straff och här kan rätt advokat hjälpa dig.

Tyvärr. Varför säger vi då det ordet? Jo, av den anledningen att alla ska ha samma chans och dömas efter samma, rättvisa, premisser. Även en person vars ombud tilldelas honom ska ha samma chans att hamna på den nedre straffskalan som en person som betalat dyra pengar för en skicklig advokat har.

Så ser det dock – enligt vår erfarenhet – inte ut och därför så rekommenderar vi att man kontaktar en advokat – en erfaren sådan – om man någon gång och av någon orsak ställs inför rätta för ett narkotikabrott.

Kommentera →

Vilka frågor har en jurist inom familjerätt hand om?

14 Jul 2017

Familjerätt är ett förhållandevis brett område och den som är jurist inom det behöver ha en bred kunskap om områden som arvsrätt, skilsmässa och barnfrågor.

Att se advokater och jurister som specialiserar sig i ett enskilt område är vanligast i storstäderna. På mindre orter, där ett mindre antal yrkesverksamma jurister finns, är det vanligt att de tar på sig mer allmänna mål. I större städer finns dock ett annat kundunderlag och andra möjligheter för juristfirmorna att specialisera sig på områden som till exempel familjerätt. Att ha kunnigare jurister inom ett nischat område bör brottsoffer och de som behöver den juridiska hjälpen vinna på i längden.

Förhållanden och relationer

Samboförhållanden och äktenskap är två saker som en jurist ofta får hantera. När två makar eller ett par ska dela på sig blir det inte sällan tvister om vem som ska ha vad och vad saker är värda. Just vid dylika uppbrott är samtal ibland svårt mellan båda parter, och då kan en jurist inom familjerätt anlitas för att hjälpa till med att lösa de tvister som har uppstått under separationen.

När barn är med i bilden

Vidare kan en jurist inom familjerätt hantera frågor om exempelvis vårdnadstvister eller frågor som rör vård av barn i största allmänhet. Inte sällan sker detta när LVU har tillämpats och ett omhändertagande gjorts. LVU sker alltid mot någons vilja, oavsett om det är barnets eller föräldrarnas vilja man går emot. I dylika ärenden brukar man dock att alltid försöka att få till en frivillig lösning. Det är just när frivilliga lösningar inte fungerar som tvångsomhändertaganden kan ske och en jurist inom familjerätt brukar anlitas.

Annars är ”vanliga” vårdnadstvister, när två föräldrar inte kan komma överens om hur vårdnaden ska fördelas, vanliga ärenden för jurister inom familjerätt. Vårdnadstvister sker ofta ganska snart efter en separation eller ett uppbrott, så även här är det vanligt att parterna har svårt att lösa problemen på egen hand. Det finns ofta mycket känslor inblandade och hjälpen från en jurist är då ibland nödvändig för att kunna medla och för att bidra med saklig fakta.

Arvsrätt

Tvister om arv är ett annat vanligt område för jurister inom familjerätt att hantera. Mer specifikt kan tvisterna röra frågor om allmänna arvsfonden, bouppteckningar, dödsbo och testamente. Att upprätta ett testamente är ett vanligt skäl till att anlita en jurist. När man väl gör det brukar en jurist inom familjerätt lämpa sig allra bäst för jobbet.

Kommentera →

Många ansöker om ensam vårdnad

13 Jun 2017

Den stora frågan vid varje skilsmässa är hur man ska agera med tanke på barnen och hur man ska lösa vårdnaden om dessa. Naturligtvis förutsatt att det finns barn inom äktenskapet; något som naturligtvis inte alltid är fallet. Men – om det finns barn så finns det en del praktiskt att lösa, men framförallt så har man en emotionell prövning framför sig. Ett barn har ännu inte fullt ut utvecklat sin hjärna och kan på grund av detta uppfatta en skilsmässa på helt fel sätt; ett barn kan ta på sig skulden och tro att skilsmässan bär dennes prägel – något som kan göra barnet introvert och ge det sår genom hela livet. Kommunikation vid en skilsmässa är av den anledningen det absolut viktigaste och man måste ta sig tid att verkligen förklara för sitt/sina barn varför man skiljer sig. ibland kan det här underlätta med professionell hjälp i form av en barnpsykolog också.

De flesta skilsmässor slutar med att förändringen enbart sker rent praktiskt – barnet får två stycken hem istället för ett och får disponera sin tid enligt ett uppgjort schema mellan mamma och pappa. Här ser man att gemensam vårdnad är det vanligaste vid en skilsmässa. Mamma och pappa har även fortsatt ett gemensamt ansvar om barnets skolgång, kläder, mat och försörjning; en vårdnadsform som också i de flesta fall är bäst och som också ses som sådan från statens sida.

Dock – i vissa fall så sker inte detta lika smidigt utan här uppstår en konflikt kring vårdnaden om barnen och där den ene föräldern ansöker om ensam vårdnad. Man kanske inte kan komma överens, en förälder kanske ska byta stad, man anser att den andre är en direkt olämplig förälder – anledningarna till varför man ansöker om ensam vårdnad är många, men gemensamt dem emellan är att det är en process som kan vara ganska svårt att vinna och – framförallt – en tuff period att genomlida.

Är ensam vårdnad att föredra?

Vid en ansökan om en ensam vårdnad så tas nämligen inga lättvindiga beslut utan allt utreds och tar tid; något som naturligtvis ska anses som bra. Vid en vårdnadstvist så erbjuds man dessutom ett så kallat samarbetssamtal där föräldrarna får sätta sig ned tillsammans med utbildad personal från kommunen man tillhör samt sina ombud och diskutera fram en alternativ lösning. Som sagt: staten ser hellre gemensam- än ensam vårdnad, även vid en skilsmässa.

Dock – man kan naturligtvis vinna en vårdnadstvist och vid vissa fall så finns det heller inga tvivel om att man dels ska ansöka om ensam vårdnad och att man dels också har goda chanser att få det. Är den andra parten kriminell, missbrukare, lider av allvarlig psykisk sjukdom eller är en dömd pedofil – ja, då är det ingen miljö för ett barn att växa upp i och där kommer ensam vårdnad att vara den enda – och bästa – lösningen.

Om inga sådana skäl finns – ja, då får man vara beredd på att det tar tid och man måste ställa sig frågan – mest för barnens skull: är det värt det? Vid ett jakande svar – se till att anlita ett erfaret ombud att hjälpa dig genom processen.

Kommentera →

Vad innebär en vårdnadstvist?

3 May 2017

En vårdnadstvist handlar om att två föräldrar – vid en separation – inte kan komma överens om vilken som ska ha vårdnaden om barnen. Här ska man tillägga att många separationer sker utan konflikt och där föräldrarna delar på vårdnaden och har hand om barnen exempelvis veckovis – detta är det vanligaste sättet.

En vårdnadstvist är således något som inte är något som sker så ofta; men varje gång en sådan inträffar så är det en uppslitande historia som främst drabbar dem som det hela handlar om – barnen. Att vara föremålet för ett bråk mellan sina föräldrar är något som kan ge sår för livet och alla barn som någon gång varit inblandad i en vårdnadstvist skriver under på detta. Det är också därför det alltid finns extern hjälp att få så fort en vårdnadstvist inträffar; varje kommun i Sverige är nämligen – enligt lag – tvungna att kunna erbjuda extern hjälp i form av kuratorer, psykologer eller terapeuter som ska kunna förhindra att det hela går till domstol.

Märk väl; en vårdnadstvist kan ske av olika anledningar också och man ska även veta att vissa är direkt nödvändiga. Om det visar sig att en förälder har grava missbruksproblem, är pedofil, är kriminell eller har uppenbara och allvarliga psykiska problem så måste naturligtvis en vårdnadstvist genomföras då denne ju är olämpligt – och oförmögen i vissa fall – att ta hand om sina barn. Sådana fall av en vårdnadstvist måste också lösas fort och där ligger en skillnad mot hur andra typer av en vårdnadstvist hanteras.

En vårdnadstvist i domstol är ett misslyckande

Vid en vanligt vårdnadstvist – där alltså en separation skett och inget brott ligger bakom – så försöker man alltid att lösa denna utan att det går till domstol och här spelar samtalet en viktig roll. Att lösa en vårdnadstvist handlar nämligen till mångt och mycket om att få de stridande parterna – föräldrarna – att inse vad de bråkar om – barnen – och att de måste lösa detta just för deras skull. Det handlar alltså om att få föräldrarna att se denna vårdnadstvist ur sina barns perspektiv; se hur mycket den skadar och hur man på bästa sätt bör hitta en annan lösning.

Når man denna platå i en vårdnadstvist så brukar det också sluta med att föräldrarna inser vad de egentligen gör och enas om att dela vårdnaden på ett eller annat sätt. Det är dock inte alltid som detta sker och tyvärr slutar också många fall av en vårdnadstvist i domstol och detta är faktiskt att anse som ett misslyckande för alla inblandade parter; föräldrarna, terapeuten, jurister, vänner och släkt – men framförallt – för barnen.

En vårdnadstvist som slutar i domstol – där inga kriminella handlingar eller psykisk ohälsa ligger bakom den initiala konflikten – ska alltid ses som ett stort misslyckande.

Kommentera →